Helt jävla otroligt är det.
Kents nya album alltså. "Röd"
Folk brukar påpeka att det är deppig musik och att
den är till för vissa typer av människor. (vill inte
använda ordet emo - känns så passé)
Tillbaka till ämnet - Jo, jag kan väl hålla med till en
viss del. Att den är lite deppig och inget annat.
Samtidigt så tycker jag att det är en jävla power.
Inte alls deppigt alltså. 
Har suttit här inlindad i en filt, lyssnat på kent, läst
mina bloggar jag följer och tänkt iprincip. 
Inte alls sån flashig tisdags kväll, men lugna kvällar
kan man ju ha ibland. Hade mitt badskum funnits kvar
hade nog jag badat.

skitgammal bild på mig och min kompis mickaela.
Mest för att det ska se lite mysigare ut. Haha!
ignorera att jag var blek som döden (?)